Fynd på antikvariat 1927-1956

Förutom att det går att hitta finfina textil- och sömnadsrelaterade saker på loppisar och second hand-butiker så går det att göra fynd i handarbetshyllorna på antikvariat. Gamla syböcker är väldigt intressanta att bläddra i och många sytips fungerar lika bra nu som 1927! Förutom konkreta sömnadstips så blir jag inspirerad av bilderna och hela formgivningen i dessa gamla böcker och tidskrifter.

Häromsistens fyndade jag en hög böcker på ett antikvariat i Vadstena – och helt ärligt så tror jag det är lättare att göra den här typen av fynd utanför storstäderna! Jag hittade inte mindre än fem böcker och ett stickhäfte som jag gav totalt 200 kronor för. Den äldsta boken är från 1927 och den yngsta från 1956 och det är lite blandad kompott. Häng med så kollar vi vad jag hittade!

Sömnad, Hanna Höijer, 1927

Den äldsta boken är alltså från 1927 och skriven av Hanna Höijer som verkar ha varit en väldigt kompetent och duktig person. Det hade varit kul att veta mer om vem Hanna var och hur hon levde, men jag vet inte riktigt hur jag ska leta fram sådan information. Vid en enkel googling så framkommer iallafall att den här boken var en av fyra böcker utgivna av Vårt Hems förlag 1927. Det verkar som de tillsammans utgjort en liten samling och förutom Sömnad så ingår följande titlar: Barnavård av Alette Béen, Råd och Rön, Samlade, Prövade och Utgivna av Fru Märta samt Trädgårdsbok av Nils Dahlmark. Barnavård och Trädgårdsbok intresserar mig inte alls lika mycket som Råd och Rön, Samlade, Prövade och Utgivna Av Fru Märta. Fru Märta var säkert ett ampert fruntimmer med rejäla överarmar som kunde skrubba kopparkärl så de glänste och stärkte kragar så herrarna fick skavsår på halsen! Det hade varit en ära att ta del av hennes Råd och Rön!

Hanna Höjer tror jag var en lite mildare kvinna som inte bara var duktig på att sy och konstruera mönster, utan även modemedveten! Så här inleds boken:

Det första kapitlet heter VAD KLÄR MIG? och börjar med det klassiska dilemmat att leta i garderoben när man ska bort och uppleva att man inte har något att ta på sig. Tydligen något man upplevde redan 1927 och gjorde att man ilade mellan butiker i sista stund för att rädda situationen. Och inte helt oväntat så är det (då som nu) bättre att vara ute i god tid, inte låta sig bländas av någon filmstjärnas aftontoalett och satsa på en väl sammansatt garderob av god kvalitet. Intet nytt under solen!

Hanna skriver också en del om att ”ta fram de vackra linjerna hos vår figur” och att kläderna ska ”harmoniera med våra färger”. En kul sak är att hon lyfter att plaggen ska harmoniera med personens ”temperament” – ”En dam, för vilken en draperad klänning är mycket bra, så länge hon står stilla, kan bli löjlig i densamma, om hon tar långa steg och ej rör sig tillräckligt smidigt”. Kapitlet innehåller ju de sedvanliga råden om vilka kläder som kan passa olika kroppstyper och även vilka tyger/färger/mönster som rekommenderas. En stor dam med bra hållning och jämnt fördelat om än kraftigt hull kan ”lugnt klä sig enligt rådande mod”, men ska akta sig för blanka tyger, sammet och tunna, fladdriga tyger enligt Hanna H. Det är inga skarpa pekpinnar och helt rimliga råd om man vill framhäva sina fördelar och undvika att se till exempel kortare och bredare ut än man är.

Nästa kapitel, OM TYG OCH TYGINKÖP, inleds med att beskriva tyginköp som ett roligt företag! Yey, Hanna H! Helt ärligt så känns Hanna väldigt aktuell när hon skriver att man blir bättre på att bedöma tygkvaliteter om man syr själv jämfört med om man köper färdiga kläder. Kapitlet innehåller en del intressant om bland annat materiallära, vävnadstyper och hur man bränntestar för att ta reda på vad tyger består av – klart användbar information!

Från och med kapitel tre MÖNSTERAVPROVNING och några kapitel framåt (NÖDVÄNDIGA TILLBEHÖR, TILLKLIPPNING, TRÅCKLING och PROVNING) så är alla råd och tips väldigt tidlösa och det är bara det lite ålderdomliga språket och bilderna som skvallrar om att boken är från 1927.

Hanna H verkar ha varit en dam med viss humor ändå! Kul bilder som illustrerar hur tokigt det kan bli om man missar mönsterpassningen eller luggriktningen på sammet.

Kapitlen OLIKA STYNG OCH SÖMMAR, KELLERSÖM OCH PASSPOALER, ENKLARE BRODERIER, OM KNÄPPNINGAR, FICKOR, HUR MAN LÄGGER VECK innehåller tydliga instruktioner och fina illustrationer! Även om bilderna är tydligt tidstypiska så är teknikerna tidlösa och den här lilla boken kan man absolut använda som en uppslagsbok.

Kapitlet OM UNDERKLÄDER är helt underbart! Hanna understryker hur viktigt det är med bra underkläder för att kläderna ska sitta fint och man ska känna sig bekväm. Smaken beträffande klädernas passform 1927 ”går ju åt samma håll som empirens” och ”också nu kan en välväxt dam vara elegant utan korsett”! Hanna skriver också att ”En kropp, som besitter ungdomens fasthet, kan även undvara stödet av en brösthållare. Men så snart detta icke är fallet, bör brösthållare användas, för att figuren skall få nödvändig stadga, ty det är varken vackert eller korrekt, om figuren ej är absolut fast under klänningen.” Undrar vad Hanna H hade sagt om 70-talets BH-lösa mode?

Framträdande diafragma? Jajamensan!
Så schysst att anpassa kläder och underkläder så man kan dansa charleston obehindrat!

Det sista kapitlet heter MODELLBESKRIVNINGAR och det innehåller helt enkelt beskrivningar av olika plagg. Varje plagg har en enkel skiss över mönsterdelarna, hur man lägger dem på tyget och en sömnadsbeskrivning. Själva mönsterdelarna måste man utifrån egna mått rita upp själv, inte omöjligt men inte helt lätt heller skulle jag säga.

Det finns beskrivningar för följande plagg: Gördel, nattlinne (tre olika varianter), kjolkombination (en slags underklänning med shortsunderdel), klänning i jumpermodell, klänningar av spetsar och georgette och en beskrivning av Hur man syr en lång kappa med infällda slåar. Utöver dessa damplagg finns det beskrivningar för en del plagg för pojkar och flickor. Även om det finns skisser för hur mönsterdelarna ska se ut så måste man ju börja med att konstruera mönstret, det finns inget mönsterark och skisserna är rätt otydliga. Men det vore helt klart kul att testa och se om det går att återskapa någon av modellerna.

Klänningar av spetsar och georgette
Lång kappa med infällda slåar

Mönsterbok i Linnesömnad, Signe Videgård, 1937

Linne betyder alltså underkläder! Detta är helt enkelt en mönsterkonstruktionsbok från 1937 som beskriver hur man syr olika underkläder och nattplagg för dam, herr och barn. Superintressant enligt min ringa mening! Boken är utgiven av Statens Reproduktionsanstalt (!?) och Signe Videgård var Lärarinna i sömnad vid avdelningen för husligt arbete inom Stockholms stads skolor för yrkesundervisning.

Den här boken innehåller mönsterskisser i liten skala som man utifrån egna mått (och tillägg för rörelsevidd enligt en särskild tabell) ska kunna rita upp på mönsterpapper (enklast på rutigt mönsterpapper tror jag). Det finns inga som helst sömnadsinstruktioner, men det är ju inga komplicerade plagg så sömnaden borde inte vara något problem att fixa.

De första plaggen som beskrivs är två förkläden – Hushållsförkläde med hel framvåd och Förkläde. Det finns ingen bild på hur de färdiga förklädena ska se ut, bara en bild av mönsterdelarna och hur man ska rita upp dem med sina egna mått som utgångspunkt. Eftersom mönsterdelarna är ritade som man ska lägga ut dem på tyget för att vara så ekonomisk som möjligt så det lite svårt att veta hur olika delar hänger ihop. Men ett förkläde kan väl bara sys ihop på ett sätt och om man väl klipper ut delarna så borde det väl inte bara så svårt att förstå hur man ska få ihop dem.

I kapitlet Damkläder finns en mått-tabell för Daglinnen och kombination och jag tolkar det som en tabell som beskriver hur mycket rörelsevidd man ska lägga till för olika mått för respektive plagg och för vävt tyg/trikå.

Det finns beskrivningar för tre olika daglinnen, benkläder i tyg respektive trikå, benkläder i volangsnitt (!), bysthållare, kombination i tyg/trikå/volangsnitt, nattlinnen i olika modeller, olika pyamasmodeller, underklänning och slutligen Damsportskjorta!

För herrar finns det modeller för bland annat undertröja och underbyxor (!), olika sorters skjortor med en massa olika detaljer och variationer som till exempel frackskjorta/smokingskjorta/sportskjorta/segel- och tennisskjorta (?), nattskjortor och pyamas.

Det sista kapitlet innehåller beskrivningar för att skapa mönster till barnkläder som nattskjortor, livstycken, daglinnen, soldräkter och förkläden (både goss- och flick-dito).

Jag tror faktiskt inte det ska vara så svårt att konstruera mönster utifrån sina egna mått + mått-tabellen som anger hur mycket rörelsevidd man ska lägga till och bilderna i boken. Kul att kunna göra tidstypiska underkläder!

Märkbok, Gamlestadens fabrikers aktiebolag, Göteborg, 30-tal?

Det här lilla häftet är inte märkt med något årtal, men jag gissar på 30-tal utifrån typsnittet och reklambilderna i det. En rolig liten märkbok med olika korsstygnsmönster och typsnitt att brodera.

Femina stickbok 7, höst- och vintermodeller 1949

Anar man inte Diors New Look i modellen på omslaget? Den kollektion som Dior lanserade februari 1947 blev ju starten på ett nytt mode efter kriget, med kvinnligare skärning, smalare midja och mer vidd i kjolarna. Tänk att kunna sticka sin egen Dior-inspirerade dräkt i rött Lisette-garn! Annars är nog den Kraftiga sportkoftan mer min melodi (och den går nog snabbare att sticka!). Men en halsduk som man kan sno ihop till en huvudbonad låter ju också spännande!

Vi lär oss sy, Bertha Lundberg, 1954

Det här är en riktigt omfattande sybok där man kan lära sig allt från mått-tagning till hur man syr olika detaljer (knapphål, blixtlås, kragar, sprund osv osv).

Förutom olika tekniker och detaljer finns listor arbetsgången för sammansättning av olika plagg, men de är ganska summariska.

För Kjol står det så här:

a) Framvåd

b) Bakvåd

c) Sidsömmar

d) Sprund, spänsband, linning

e) Uppläggning nedtill

Inga krusiduller.

Det finns intressanta kapitel och Lagning, Stoppning, Lappning, Från gammalt till nytt och Klädvård. Boken avslutas med ett omfattande kapitel om Materiallära, där det bland annat beskrivs hur olika fibrer framställs och hur man testar om tyget är färgäkta.

Färg och figur, Inga Björkman-Berglund, 1956

Det här är inte en sömnadsbok, men jag föll för det tidstypiska omslaget och de fina illustrationerna! Om New Look anades på Feminas Stickbok från 1959 så är det Dior rätt av i modellen på utsidan av den här boken, eller hur!? Förordet är skrivet av ingen mindre än Kurt Jacobsson . Chefen för NKs franska, minsann!

I Inga Björkman-Berglunds inledning får vi veta ”Att skapa det rätta underlaget för kläderna är inte mindre viktigt, och därför har även gymnastik- och korsetteringsråd fått sitt utrymme”.

Även om den här boken är fantastisk på sitt sätt så känns det lite tråkigt att den inleds med ett register över Figurfel. Man kan alltså söka efter rätt sida i boken efter vad som är ”fel” på ens kropp!? Felen Kobenthet och Kontorsstjärt har varsin sida. Upplever man att Kraftig Diafragma är ett problem så finns tre sidor att läsa. Även om det fanns en del råd om hur man kunde klä sig efter sin figur i boken från 1927 så hade den ändå en mer positiv ton.

Första halvan av boken består av kapitel av typen Mellanblond, mörkt blå ögon, solbränd hy eller Gråsprängt hår, bruna ögon, klar frisk hy. Varje sådant kapitel har en text med tips på färger och färgkombinationer som anses passa och ett tillhörande kollage med färg- tyg- och garn-prover. Det finns makeup-tips och ett stycke som anger vilka färger som ”bör användas med försiktighet”. Det är kul att läsa och kollagen är så snyggt gjorda!

Andra delen av boken är mer fokuserad på kroppstyper och kapitlen heter till exempel Smal överkropp, liten byst, smal midja, kraftigt höftparti och innehåller tips och tricks för att framhäva företräden och gömma skavanker. Små träningstips ingår också och de heter saker som ”Knåda lera”, ”Saxen” och ”Stjärtmördaren”.

I slutet av boken är det flera sidor med annonser med reklam för bland annat korsetter, symaskiner, handväskor och kläder. Snygga annonser! Tänk vilken textil- och konfektions-industri som fanns i Sverige då!

Sömnad, mode och stil från 1927 till 1956

Från att första boken publicerades 1927 till att sista boken gavs ut 1956 så hände ju ett och annat i världen. När Hanna Höijer skrev sin sömnadsbok 1927 var korsetten delvis på väg bort och både kläder och underkläder anpassades efter behovet att kunna dansa charleston! Underkläderna i Mönsterbok i Linnesömnad från 1937 är också ganska luftiga, men visst användes väl någon form av formande gördlar under 30- och 40-talet? Om inte annat behövdes ju något att häkta fast strumporna i. I boken Färg och Färger från 1956 så finns en korsett eller stödjande gördel för varje kroppstyp – ingen kommer undan! Jag förstår att kvinnorna lessnade och slängde sina bhar under 60- och 70-talet.

Jag kan tycka att Hanna Höijers tankar om att välja kläder som passar ens temperament är tilltalande och rimligt! Att ha kläder som känns bekväma och gör att man kan röra sig som man behöver/vill bidrar ju till att man känner sig snygg och välklädd enligt min erfarenhet. Och även om man har kläder som är supersnygga, välsydda och trendiga så blir det ju ändå inte bra om det glipar och pressar åt på oönskade ställen.