Knytblus och byxor, del 1: Hommage à Sara D

För några veckor sedan gick ju Sara Danius bort och jag insåg då att hon var en förebild för mig på flera sätt. Som vanlig människa har jag ju verkligen inte haft insyn i alla turer i Svenska Akademien, jag har ju format min föreställning av vad som hänt via media. De få gånger jag faktiskt råkat veta lite mer om någon aktuell nyhetshändelse så har jag blivit lite skrämd över hur mycket av det som rapporterats i seriös media som faktiskt inte stämmer. Men jag gillar verkligen den här bilden av Sara Danius med Sara Stridsberg vid sin sida när de lämnar Svenska Akademien efter ett (av många möten) våren 2018. Hon håller huvudet högt, hon håller uppe tempot och hon gör det med stil! För mig kommer hon alltid vara en vinnare, någon som ville göra rätt och vädra ur gammal gubbsvett ur Svenska Akademiens stolsdynor. Jädrar, vad trist att hon är död!

I min sykö hade jag faktiskt redan innan hennes bortgång en knytblus på gång, nämligen Oakridge blouse från Sewaholic Patterns som jag köpt för flera år sedan i pappersvariant (alltså inte pdf). Dags att få den sydd!

Jag föll för det här mönstret eftersom det har så få detaljer – förutom rosetten. En enkel, klassisk modell utan en massa krafs! Utifrån storlekstabellen bestämde jag mig för att göra storlek 10, den storleken stämde bäst överens med mina mått. Att sy en toile på en blus orkar jag helt enkelt inte, så det är med ett visst mått av chansning som jag syr upp nya mönster. Jag borde också jämföra informationen om plaggets färdiga mått med något plagg jag redan har, men av någon anledning orkar jag sällan göra det heller. De få gånger jag har börjat analysera mått och mätningar så har det ofta medfört att projektet helt enkelt gått i stå för jag inte riktigt vetat vad jag ska göra med all information.

Jag sökte på nätet efter lite omdömen skrivna av andra som sytt blusen tidigare och utifrån den informationen förstod jag att ärmarna var väldigt långa. Så jag bestämde mig för att korta ärmarna 4 cm och även korta livlängden 3 cm – jag gjorde helt enkelt ett veck i mönstret mellan midjan och bystinsnittet (och la på ett par centimeter på fållen). I övrigt gjorde jag inga förändringar (till att börja med…). För övrigt kan jag verkligen rekommendera The Foldlines hemsida – här kan var och en som syr lägga in recensioner av olika mönster. Jag börjar alltid med att söka efter information där, men tyvärr hade ingen lagt in någon recension av Oakridge blouse, men nu finns min recension här!

Den här modellen passar säkert att sy upp i olika typer av tyg: Liberty tana lawn-kvalitet eller andra tunna bomullstyger, chiffong eller organza skulle vara coolt och även viskos-tyger. Jag hade bestämt mig för att använda ett viskostyg inköpt i Paris, närmare bestämt på Tissus Reines. Svart botten och så konfetti-prickar i lite olika färger, skön tyngd och sval-varm känsla mot huden.

Knytrosetten ska klippas till på skrådden så den här blusen drar ganska mycket tyg, jag hade två meter på 140 cm bredd och det behövdes.

När det gäller själva sömnaden så har jag nu börjat utnyttja min nya overlock till max för att kasta över alla råa kanter (blir faktiskt mycket snyggare än vanlig sicksack). Mitt gamla pappersmönster innehöll ett fel redan i punkt sju, jag kliade mig rätt mycket i huvudet över den punkten innan jag kollade på Sewaholics hemsida och läste att det var feltryck där. Nästa fallgrop var punkt elva i sömnadsbeskrivningen och jag förstår ärligt talat inte hur de menar där, men jag fick ihop det. Själva sömnaden var i övrigt rätt okomplicerad, och även om jag fortfarande inte förstår vad som menas fullt ut i sömnadsbeskrivningen så fick jag ju ihop det. När hela blusen var helt klar så provade jag den och insåg att ärmarna var för långa trots att jag kortat dem och axelsömmen hamnade lite långt ner. Blusen fick hänga ett par dagar, sedan sprättade jag bort ärmarna, klippte ur livet uppe vid axeln (ca 1.5 cm på vardera sidan) och sydde i ärmarna igen. Helt klart värt det för att få bättre passform och korta ärmarna ytterligare lite.

Sammantaget är jag nöjd med resultatet och jag kan absolut tänka mig att sy den igen. Då kommer jag korta ärmarna totalt 8 cm från början och minska axelvidden 1.5 cm – kanske dags att prova en NSA – Narrow Sholder Adjustment. Den kompletta recensionen av symönstret finns som sagt här.