Colette är ett amerikanskt företag som sedan 2009 skapar och säljer symönster för att inspirera oss att sy och skapa mer kläder själva. Colette säljer mönster under sitt eget märke men även under märket Seamwork som också är en online-sy-tidning som jag prenumererar på sedan några år. Jag betalar 6 dollar per månad och då får jag tidningen månadsvis som PDF-fil och samlar poäng som jag kan köpa symönster från Colette eller Seamwork för. Dessa symönster är också i PDF, vilket jag hyser en viss hatkärlek till. Det är ju genialt att kunna köpa ett mönster online och slippa frakt och tull, ladda ner det och skriva ut det på A4, tejpa ihop arken och och sen rita av mönstret på mönsterpapper (eller klippa ut direkt i A4-pappret) och börja sy! På minus-sidan är det väl själva fixet med att tejpa ihop en massa A4-sidor som jag kan tycka känns besvärligt, men fördelarna med PDF-mönster överväger absolut. Några gånger har jag betalat för att får PDF-mönstren utskrivna på mönsterpapper från ett brittiskt företag som heter Patternsy. Tjänsten är genial och kostnaden är rimlig (dessutom är mail-konversationerna med Mark Townsend på Patternsy härligt brittiskt absurda), men det blir ju dyrare än A4-pysslet, speciellt nu när pund-kursen är lite risig. Jag har inte hittat något svenskt företag som erbjuder samma tjänst, men jag kanske måste starta det själv?!
Det brukar komma ett mail när det nya numret av Seamwork går att ladda ner för prenumeranter. Varje månad presenterar två nya mönster och i tidningen finns det alltid flera förslag på ”hacks”, d.v.s. hur en kan förändra mönstret och göra lite olika varianter. Tidningen innehåller även artiklar om olika sömnadstekniker, spännande människor som syr och skapar och annat intressant.
Nu har november-numret kommit och det ser lovande ut! Mönstren den här månaden är kappan Francis, en trench coat-modell och tröjan Elli, en tröja i farfarsmodell (=henley på engelska). Framförallt kappan är jag lite sugen på, farfarströjor är inte riktigt min cup of tea. Jag vill lära mig mer om att sy ytterkläder och träna på det och jag gillar den här modellen. Dessutom finns det ett tillägg för prenumeranter – en variant med huva! Bilder nedan från Seamworks hemsida.
De Seamwork-mönster jag provat hittills har jag varit nöjd med, bra passform och tydliga instruktioner som varit lätta att följa även om de är på engelska. Jag har sytt kjolen Patsy två gånger, dels i ett rutigt tunt bomullstyg fodrat med lika tunt vitt bomullstyg, dels i ett tyg från en stor indisk sjal som jag dubblerade och fodrade med ett lager tunt vitt bomullstyg. Sjaltyget vet jag inte vad det är för kvalitet. Det stod ”silk” på etiketten, men den luktade petrolprodukt när jag tvättade den… Den i rutigt tyg blev lite stor, jag sydde nästa i en storlek mindre. Jag struntade i den påsydda delen längst ner. Dels för att jag misstänkte att kjolarna skulle bli för långa, men framförallt för att tyget inte skulle ha räckt. Båda kjolarna använde jag mycket i somras, jag trivs verkligen i den här modellen.
Jag gjorde också ett eget ”hack” av Seamworks blus Natalie i somras. Min sommar gick nämligen i skjortblusklänningens tecken och när jag såg mönstret till Natalie tänkte jag att det mönstret borde gå att fixa till lite och använda som grund till ett klänningsmönster. Det var inte så svårt, jag förlängde fram- och bakstycket, breddade bakstycket så att det gick att sy smock med rynktråd i ryggen, la till ett ok bak och sydde skärp och fickor. Det här experimentet sydde jag upp i ett tyg jag hittade på Stadmissionen i Vällingby, ett ganska grovt grönrosa-randigt bomullstyg. Jag är nöjd med resultatet och kommer nog sy fler, men nästa gång i ett smidigare bomullstyg. Nu går jag runt i en klänning sydd av någon Vällingby-tants gamla bordsduks-tyg, typ.
Mina förändringar av blusmönstret Natalie för att göra mitt klännings-hack:
- Jag kapade fram- och bakstycket och infodringen fram (viktigt att inte glömma infodringen!) där det är angivet att en kan förlänga/förkorta (jag lade på 30 cm, nästa gång ska jag nog lägga på 5-10 cm till)
- Jag gjorde ett ok bak, jag bara höftade till och mätte ca 10 cm från nacken och gjorde en vågrätt linje över bakstycket – sen lade jag på sömsmån både på okdelen och bakstyckesdelen!
- Jag breddade bakstycket ca 20 cm mot den vikta kanten för att kunna göra smock med elastisk undertråd i midjenivå och rynka mot okdelen.
- Skärp klippt på skrå med två gamla gardinringar som spänne och fickor med snedremsa i överkanten fram!
Rätt nöjd med resultatet och den funkar även om tyget är lite väl strävt och stelt. Det blir flera klänningar och jag är lite sugen på att sy själva blusen också, och på den här bloggen – Frk Friberg AB – hittade jag massor med inspiration! Frk Friberg har sytt både blusen och en klänningsvariant, så snyggt! En långärmad variant, en kortärmad variant i det ljuvliga Merchant and Mills-tyget (tror jag det är) som jag fingrade på på Sy- och Hantverksmässan i På Skrås monter och en klänning som är ett special-hack för prenumeranter.
Så Seamwork levererar tycker jag. Som prenumerant får en även delta i Design Your Wardrobe som ordnats två gånger hittills. Väldigt bra upplägg för att planera och komma igång med sömnad av egna kläder. Dessutom samlar en poäng varje månad som kan växlas in mot symönster från Colette och Seamwork. Det kan vara bra att googla lite innan en börja sy något av mönstren, de som redan sytt något av dem kan ha lagt ut recensioner på någon blogg och då kan det finnas bra information om t.ex. passformen. Artiklarna är intressant och inspirerande och det är smidigt att tidningen är digital.