Mitt senaste syprojekt var en promenad utanför boxen på mer än ett sätt. Jag har sedan länge varit sugen på att sy en jumpsuit och processat den tanken och hållit utkik efter ett bra mönster. Varje gång jag har sökt och jämfört olika modeller så har samma mönster kommit i fokus, nämligen Camille Jumpsuit från Sew Over It. Tyvärr kan en inte köpa det mönstret separat, det ingår i en digital mönstersamling (e-bok) som heter My Capsule Wardrobe: Work to Weekend. Även om jag var sugen på fler mönster ur boken så kändes det ändå dyrt (dessutom är ju pundkursen så trist nuförtiden…). Men så upptäckte jag ett sy-event på Instagram som heter #sewtogetherforsummer som ordnas av tre olika Insta-konton. Årets tema är just jumpsuit och bland annat Sew Over It erbjöd en rabatt på 25% på e-boken så jag slog till direkt. Jag gillar den här modellen eftersom den har en markerad midja (inte bara resår) och jag tycker draperingen och urringningen fram är snygg. Dessutom är det inte enorm vidd över rumpa och midja, det ger en lite elegantare siluett tycker jag.
När väl mönstret var inköpt så kändes det ändå lite läskigt att sy ett plagg som jag aldrig ens provat i en affär förut. Men flera kids i min närhet mer eller mindre bor i sina piffiga jumpsuits i olika möntrade viskostyger, det ser så bekvämt och snyggt ut! Dessutom fick jag en extra skjuts genom ett annat sy-Insta-event, nämligen #youpickwesew som ordnas av Instakontona ByGousheh och Malinsyr. Vi som följer dem fick rösta mellan två projekt och rösterna föll på att sy en jumpsuit den här gången. Svårt att komma undan nu! Dessutom en deadline när jumpsuiten ska vara klar – 2/6!
Av olika anledningar hade jag initalt tänkt sy jumpsuiten i något enfärgat, lite stadigare viskostyg och i gömmorna har jag ett kungsblått tyg som skulle passa. Men sen bestämde jag mig för att göra något mer maximalistiskt – jag ville göra en jumpsuit i något blommigt, somrigt viskostyg med mycket färg! Målbilden var ett viskostyg med lite kropp (inte för tunt, genomskinligt och sladdrigt alltså) med något Hawaii-inspirerat blom-mönster i fina färger. Lika bra att gå ut max och öka när jag ändå skulle ge mig ut på okänd mark. Jakten efter det perfekta tyget gick först till Tygverkets båda affärer på Söder. Där hittade jag flera fina tyger, dock inget i viskos och inget i den prisnivå jag tänkt mig. Jag drog vidare till Söders tyger, där hittade jag inget viskostyg i det mönster jag tänkt mig. Tyvärr har Just Africa-butiken som låg på Slussplan stängt p.g.a. bygget vid Slussen, annars brukar de ha fina Wax print-tyger på metervara. Men jag kom på att Afroart som har en ganska ny och jättefin butik vid Odenplan också har fina tyger på metervara. Där hittade jag ett tyg som jag blev riktigt sugen på, ett bomullstyg i beige med stora gröna näckrosliknande löv tryckta, så fint och somrigt! Jag bestämde mig dock för att göra ett sista stopp på Ohlssons tyger på Sveavägen. De har en hel del fina sommartyger i viskos och linne/viskos-blandning som jag ville spana in. Efter att ha letat runt i butiken hamnade jag längst ner i högra hörnet där det ligger tyger, som en betalar efter vikt, lite huller om buller i stora korgar sorterade i olika kvaliteter. I korgen med viskostyger hittade jag det perfekta tyget! Tyget har ljusgul bakgrund och stora blommor och löv tryckta! Dessutom superbra pris, jag fick cirka 3 meter för drygt 80 kronor – wow, vilket kap!
Jag har sytt ett par mönster från Sew Over It tidigare, nämligen The Vintage Shirt Dress (ett riktigt favoritmönster!) och Clara blouse som jag sytt en gång och antagligen kommer sy igen. De flesta sy-mönstren som finns är anpassade efter en längd på cirka 165 cm och jag är väl ungefär 157 cm lång, men The Vintage Shirt Dress satt perfekt i livet utan justeringar! Med den erfarenheten i bagaget och det lite komplicerade, draperade livet på Camille jumpsuit framför mig så bestämde jag mig att för att bara sy det rätt av utan att ändra livlängden (vilket jag annars oftast brukar göra med blusar och klänningar). Jag minskade dock längden på byxbenen med 10 cm efter lite mätande på de byxor jag har. I övrigt så hade jag googlat lite och försökt hitta recensioner på nätet, på den här bloggen hittade jag bra information, även om jag förträngde det där hon skriver om de trånga ärmarna…
När det gäller tillklippningen så följde jag i stort sett instruktionerna i sömnadsbeskrivningen. Jag försöker alltid tänka sparsamt när jag klipper ut mönsterdelarna – utan att tumma på trådriktningen förstås. Men ju större sammanhängande tygbitar som blir kvar desto bättre.
Eftersom det här var ett typ av plagg jag aldrig sytt förut så följde jag instruktionerna rätt av. Jag kan inte säga att jag var så duktig att jag läste igenom sömnadsbeskrivningen från början till slut innan jag började sy, men jag scannade lite snabbt framåt efter varje moment som var klart. De senaste åren har jag ju mest sytt efter mönster på engelska och några enstaka Ottobre-mönster (förvisso på svenska, men översatta från finska tror jag och inte alltid helt lätta att förstå…). Sömnadsbeskrivningen för Camille var skapligt lätt att förstå, jag fick ihop det utan sprätt-katastrofer. Men jag tycker inte det var helt uppenbart på vissa ställen och dessutom var bilderna i e-boken lite små (och det blev inte tydligare när jag förstorade bilden). De har provsytt plagget i ett svart tyg med vita prickar vilket inte bidrog till att öka tydligheten på de små bilderna… Tyvärr har jag inte så mycket bilder från sömnaden, det gick så fort och jag drogs in i utmaningen att få ihop alla delar. Jag hade valt storlek 12 utifrån mått-tabellen och det är ju alltid lite spännande när en kan prova plagget för första gången.
När plagget började ta form och jag kunde nåla upp det lite löst på min provdocka kändes det lite pirrigt. Byxbenen är ju ganska vida och jag blev lite orolig över att midjan skulle bli för tight. Det finns ju lite veck och inprovningar att lägga ut runt midja så det kändes som det skulle gå att lösa. Det gick rätt fort att sy ihop alla delar och plötsligt var det dags för dragkedjan i ryggen, jag fick göra en rush till Textilcentrum i Sundbyberg och köpa en dold dragkedja för att komma vidare.
Det var så spännande att prova första gången med dragkedjan isydd! Vilket skojigt plagg! Bekvämt och elegant och passformen var riktigt bra.
Jag är verkligen så nöjd med den här jumpsuiten! Symönstret funkade och storleken blev bra. Nästa gång kommer jag korta livet 2 cm, minska axelvidden 1 cm och göra en Full Biceps Adjustment för att öka vidden i ärmarna (grevinnegardinerna behöver lite vidd).
Dessutom har jag kommit över minst två nojor: 1. En person i min längd kan inte ha vida byxor och 2. En petite person kan inte ha stormönstrat. Jag kanske köper det där tyget från JustAfrica och syr en till! Eller så blir det en kungsblå! Jag förstår också varför det kallas jumpsuit – en vill ju bara hoppa och skutta och dansa när en har den på sig!